Såååå…… i brevlådan låg det en kallelse till tandläkaren. Inte min nuvarande utan den som är anledningen till att nuvarande och dåvarande inte är en och densamma. Blev först förvånad, har ju berättat för henne att jag skulle börja hos en ny.
Förresten, hon behöver ett alias. Vill ju inte genera eventuella släktingar så jag väljer något helt slumpmässigt namn som inte på något vis avspeglar mina personliga känslor. Hmmm, åååh…..slumpmässigt namn, slumpmässigt namn….. Ok, det får bli Rosemary West. Helt slumpmässigt.
Hur som helst, jag förstod ju att det nog blivit fel någonstans på Rosemary´s mottagning och att det var därför jag kallades. Därefter kom en oerhörd (och för mig ovanlig) ilska sköljandes. Blev så arg att jag var tvungen att gå ut och rensa ogräs, och detta med en frenesi och hastighet som tveklöst hade lett till guldmedalj i rensnings-OS om det funnits något. Under tiden jag låg där och slet lät jag tungan spela över återstoden av min misshandlade tand (som för tillfället är hälften av sin forna höjd i väntan på att kronan ska komma på i augusti) och tänkte på allt jag skulle vilja säga till Rosemary. Jag måste ju nämligen ringa och avboka den där tiden, annars får jag betala. Men, då jag är en mild och konflikträdd själ och då det dessutom kommer vara någon oskyldig sköterska som svarar när jag ringer så får allt det där arga helt enkelt stanna i huvudet. Efter en fylld korg ogräs och en kopp kaffe känns det något bättre. Har dessutom inte alls tid med något nu förutom att packa. Det ska nämligen resas bort ikväll och sedan liggas på stranden i Frankrike i en vecka. Ska bli riktigt, riktigt skönt. Så nu fortsätter jag packa.
